Här ett nytt avsnitt i den kommande årsberättelsen från Skånes Idrottsförbund.
BANGOLF
Sjövikens IF har under de tre senaste åren stigit fram som bäst i Skåne och också som en av de ledande föreningarna i Sverige.
Visserligen har Hässleholmsklubben en negativ placeringstrend i Elitserien med platserna tre, fyra, fem de säsonger man varit med på högsta nivån efter avancemanget inför 2010.
2012 vann Sjöviken Svenska cupen, det gjorde man även 2010, och visade en bra bredd genom att ha sitt andralag i kvarsfinalen. Kulladals BKG från Malmö blev för övrigt cuptrea.
2010 vann damerna i Sjöviken SM i lag. 2012 blev det ett nytt SM-guld. Att klubbens bredd är ypperlig visade sig även i herrarnas lagtävling med ett lag som fyra och ett som sjua.
I Europamästerskapen kom Sverige fyra. Sjövikens Filip Johansson var en de svenska spelarna. Han blev även trea i SM, som för övrigt vanns av den förre Staffanstorpsspelaren Philip Svenson, numera Skoghalls BGK. I SM i matchspel blev Filip Johansson utslagen i kvartsfinalen.
Daniel Källström återkom till Sjöviken efter en säsong i Olofström BGK. Han blev under året nordisk mästare i lag
Det blev även klubbkamraten Lina Liljegren, som även blev individuell nordisk juniormästarinna. Lina tillsammans med bland andra Elisabeth Brandt, BGK Linjen från Landskrona och Marielle Svensson, Malmö BGK (trea individuellt i JNM) spelade även hem ett JVM-silver i lag.
Också de svenska herrjuniorerna kom på andra plats i VM. I laget spelade den svenske juniormästaren Anders Brandt, Linjen.
I JSM kom Marielle Svensson tvåa och Lina Liljegren trea. Linjens Rose-Marie Lönnqvist kom trea i seniorklassen i SM.
I division 1 hade Skåne en dålig säsong, både Linjen, som de två senaste åren varit nära att kvalificera sig till Elitserien, och Åstorps BGK degraderades. Perstorps BGK tog steget upp till ettan.
Vid USM var Perstorp med tre guld och två silver samt Kulladal med två guld de främsta Skåneklubbarna.
I den här årsberättelsen nämner vi bara i undantagsfall insatser av veteraner. Här är ett sådant undantg, Jan-Åke Persson, Sjöviken vann oldtimerklassen vid de nordiska mästerskapen och hade det bästa totalresultatet alla, oavsett åldersklass. Han blev 1963 Skånes förste individuelle svenske mästare.
Var på handboll i går och såg den dramatiska matchen mellan HK Malmö och Guif, 27--25. I dag har jag läst om matchen i Malmös två morgontidningar, på en blogg och på HK:s hemsida.
En hemsida brukar -- av naturliga skäl -- inte vara det bästa sanningsvittnet. Men HK:s “utsände” Tommy Thysell skall ha ett ärligt erkännande. Tidningarna påminde slentrianmässigt om Malmölagets skadelista, inget ord om Guifs. Ganska snabbt inledningsvis påpekade TT att Guifs skadesituation var lika tung som Malmös.
Han gav därmed en rättvisande bild till den “sensationella” hemmavinsten. Som väl inte var någon större överraskning. Matchen föll snabbt bort som ett alternativ i mitt försök att hitta en trippel på Lången. Utgången var på förhand lika oviss som det visade sig.
Heders i alla fall Tommy att du gjorde vad jag tycker att de båda journalisterna borde gjort! Men det är klart du är kunnig och påläst ...
***
Har under helgen lärt mig att en högriskmatch i idrott kan vara en match i Lundaspelen i handboll mellan ett 10-årslag för flickor från Danmark och ett från Eslöv. Så beskrevs nämligen matchen i en Malmötidning.
Jag trodde i min enfald att en högriskmatch var något annat.
***
Det var samme journalist som på tre tidningssidor inte kunde förklara vad Zlatanpengarna till FBK Balkan använts till. Det är en fråga många i Malmö ställer sig. Jag trodde -- åter i min enfald -- att frågan skulle få sitt svar i en så ordrik artikel.
Balkan kämpar enlig rubriken för sin existens. Är problemen ekonomiska, organisatoriska eller sportsliga?
Sportsligt ser det inte bra ut, ett A-lag 2012 i de nedre regionerna i divsion 4, ett 16-årslag i en regional serie och ett 12-årslag, det är så situationen i Balkan ser ut fotbollsmässigt.
***
Jag skall naturligtvis avsluta 2012 års bloggande positivt och önska hela idrottsrörelsen i Skåne ett bra 2013.
Jag har börjat skriva Skånes Idrottsförbunds årsberättelse för 2012. Jag kommer här på bloggen att publicera vissa avsnitt för de som är intresserade av nutida skånsk idrottshistoria.
AMERIKANSK FOTBOLL
Efter några år utan något lag i Superserien (senaste klubben var Limhamn Griffins 2008) finns Skåne 2013 åter representerat på högsta nivån.
Det blir Kristianstads Predators, som under många säsonger haft en av de främsta ungdomsverksamheterna i landet, och som vann den södra division 1-gruppen obesegrat och var sen lika överlägset i kvalet mot Nyköpings Baltic Beats och Västerås Roedeers. Predators blir den sjätte skånska klubben som spelat i högsta serien. Föregångarna är C 4 Kristianstad, Limhamn Griffins, Helsingborgs Westcoasters, Lund Vikings och Ytown Rockets från Ystad.
I division 1 blev Rockets tvåa, Griffins trea, Hässleholm Hurricanes femma och Ekeby Greys sexa. Lugi utgick.
Predators hade åter den bästa ungdomssektionen i Skåne, vann U 19- och U 17-serien och kom på andra plats i U 15. I U 19-klassen finns ett slutspel på riksplanet, men där försvann Kristianstadslaget och Skånetvåan Helsingborgs Jaguars i första omgången. Även Ystad, Ekeby samt S:t Staffan Saviours från Staffanstorp hade ungdomslag i seriesystemet.
I JVM kom Sverige sjua. I laget fanns från Limhamn Griffins: Linus Lindström, David Strobel, Linus Carlbom och Kevin Dillman, från Ystad: Tobias Wiege och Olle Balksäter, från Predators: Marcus Johansson, Sebastian Schön, Tim Hermansson, Christopher Guillen, Carl Nielsen och Adam Blom. Tim Berggren, Helsingborg var också med i laget och han blev senare uttagen till en test till prestigefyllda World Development Team.
När Sverige blev nordiska mästare för 19-åringar hade Griffins och Predators fyra spelare vardera i mästarlaget, Helsingborg Jaguars två och Ystad Rockets en.
Detta är tredje och sista delan av min granskning av fotbollens tillstånd i Malmö.
I de två tidigare inläggen har jag konstaterat att antalet klubbar har minskat. Detta behöver förstås inte betyda att antalet lag blivit färre sedan 2004. Men så är det, ganska radikalt till och med.
2004 fanns 93 seniorlag, inräknat oldboyslagen. 2012 är antalet 61. Oldboyslagen är nu tre mot tio för åtta år sedan. Antalet reservlag har reducerats från 31 till 23. Den övriga minskningen beror på den stora klubbdöden.
Antalet juniorlag är i stort intakt, nu 18 mot 19 2004. Kring 20 juniorlag har det funnits alltsedan 1992.
Men sen kommer det som borde oroa de ansvariga.
Antalet pojklag för 15--16-åringar har minskat från 31 till 23. I åldersgruppen 13--14 år är motsvarande siffror 65 mot 49.
I de yngre grupperna finns inga jämförbara siffror lättillgängliga.
Damsidan ser definitivt inte ljusare ut. Det fanns 13 seniorlag 2004, tre färre 2012. Antalet föreningar med dam/flickfotboll har minskat från 22 till tolv.
Och till slut den kanske mest negativa noteringen. Antalet flicklag i åldersspannet 13 till och med 16 är 2012 16. Det är 20 färre än 2004.
Den så kallade toppbredden i Malmöfotbollen har inte varit bra på många decennier. Nu naggas även bredden i kanten.
LB 07 är den största Malmöföreningen i lag räknat från seniorer till och med 10 åringar. 29 lag fullföljde seriespelet 2012. Husie IF hade 23. Sen följde Kvarnby, Olympic och Hyllie med 18, följt av Kulladal med 17. MFF, Klagshamn och Malmö City kom därefter med 14.
Det är samma föreningar, fast i olika namn och ibland i en sammanslagning, som i stort toppat breddlistan i alla år.
LB 07 är inte bara störst i stan utan även bäst om man räknar både damer och herrar. Damlaget spelar 2013 i Damettan, nivå 2, och herrlaget i division 1, nivå 3.
Kvarnby IK och Prespa Birlik spelade 2004 på herrsidan i division 6, 2013 i division 2. Det är klättrarna i den positiva riktningen.
I den negativa IFK Malmö. 2007 ett topplag i division 1, 2012 ett bottenlag i division 4.
Jag passar avslutningsvis på att önska Malmöfobollen ett bättre 2013 än 2012. För 2012 var i ett brett perspektiv inte speciellt bra.
Som jag konstaterade i mitt förra inlägg försvann 15 Malmöklubbar under perioden 2005--2012.
Men det tillkom nio om man nu räknar Sundets namnändringar först till Örestads IF och sen till Örestads IBK.
Africa United KoIF, Amerinda FF och Kurdiska SUFF försvann lika snabbt som de kom. Örestad lämnade sin plats till Limhamns FF.
Real Malmö, en elitförening på ungdomssidan med ett lag, hade ambitionen att få fram spelare till toppklubbarna inom ocn utom Sverige och har nu levererat sin första kull och hade hösten 2012 inget lag som fullföljde seriespelet. Kommer Real Malmö tillbaka med en grupp med samma målsättning? I dagens spel i Skånecupen deltog ett lag i P 14-gruppen.
Hållit sig kvar några säsonger har Korpföreningen Malmö Fotboll och Malmö IKF, som med hyggligt resultat försöker få flyktingar in i fotbollsgemenskapen, samt den rena ungdomsklubben FC Bellevue. En av de drivande krafterna i Bellevue är för övrigt den förre MFF-aren Caspar Pauckstadt.
Jag har sedan 1992 “bokfört” 87 fotbollsklubbar i Malmö. 2012 fanns 41, 46 har försvunnit. Vem kan tolka dessa siffror?
Några av de klassiska klubbarna har ingått i nya konstellationer. Malmös fotbollskarta ser annorlunda ut mot vad den gjorde för 20 år sedan.
Förändringarna kommer att fortsätta.
Under 2013/2014 kommer LdB FC Malmö att ingå i FC Rosengård, Oxie IF och BK Vången blir Oxie SK.
Inom något år är risken uppenbar att fler av klassikerna inte finns kvar.