Läste att Johan Flinck, handbolsskribenten på Aftonbladet, rankat landets 20 främsta tonåringar på herrsidan.
En sån här listan är naturligtvis subjektiv, men är det någon som kan göra en sådan rankning med förtroende så är det Flincken, en journalist det är ett måste att läsa, om man önskar följa med i handbollssvängen. Och det vill man ju.
Anmärkningsvärt på listan är att fyra av de 20 har H 43 Lund som moderklubb, en genom alla tider en av Sveriges främsta talangutvecklare.
De fyra är
2) Nikola Roganovic, Guif
6) Mattias Söderberg, Lugi
13) Oskar Arnell, mv, Lugi
14) Felix Montebovi, IFK Ystad
Men tittar man sig runt om i handbollsvärlden finns det H 43-fostrade spelare på många elitnivåer. Vi kan väl börja med Andreas Palicka och följa upp med utlandsproffsen Alfred Jönsson Isak Persson.
I dagens Lugitrupp finns förutom Mattias Söderberg och Oskar Arnell ytterligare fem spelare: Adam Wennerholm, Adrian Hesslekrans, Assar Kammenhed, Axel Andersson och Victor Hedberg (mv).
I Guif spelar också målvakten Marko Roganovic och Pavle Karacic.
HK Malmö har Handbollsligans främste straffräddare i Ebbe Håkansson och även Arvid Johansson.
Önnereds speldirigent Hugo Forsberg har ett förflutet i H 43:s ungdomsled.
Oskar Johansson är utlånad till IFK Karlskrona.
Rasmus Nilsson, licensierad för IFK Ystad, tar av personliga skäl ett sabbatsår från handbollen.
Listan gör inga anspråk på att vara komplett, men visar på H 43:s gedigna ungdomsverksamhet. Lägg märke till antalet målvakter som finns bland namnen ovan.
***
I och med konkursdegraderingen 2014 hamnade H 43 seniorlag i division 4, nivå 6, och det är ingen miljö som lockar och inspirerar de främsta talangerna. Att de flyttar på sig är en naturlig del i den moderna idrottsvärlden, inte bara handbollens.
Försvunnen är den tid då en skolklass, som i H 43:s fall, höll samman och under många år och 1956 kvalificerade sig till högsta serien.
Nostalgi, visst, men idrottsromantik är aldrig fel.
***
Nu leder H 43:s herrar obesegrade division 2 och lär nästa säsong spela på nivå 3. Då blir det lättare att behålla talangerna.
Damerna ligger på kvalplats till division 1.
Så säsongen 2023/24 kan bli det första steget mot högre nivåer för H 43, som har en hög placering i mitt handbollshjärta. Det var få klubbar man kände sig så väl mottagen som journalist som vid besöken i Lund.
***
Johan Flinck rankingartikel har gett uppmärksamhet på sociala medier. Den är H 43 värd.
510 åskådare på en juniormatch i handboll.
Var kan det ske, om inte i Ystad. När YIF och IFK i helgen möttes i Steg 3 i USM hade så många sökt sig till Ystad Arena för att se gruppfinalen i detta heta derby.
IFK vann med 29—26 men även YIF avancerade till Steg 4, där 20 lag skall bli åtta till finalerna framåt vårkanten.
Att läsa en laguppställning från ungdomshandbollen i Ystad visar alltid på den tradition som råder i stan. I YIF fanns Melvin Seifert, 8 mål (son till Sebastian) och Colin Tönnesen, 9 mål (son till Stian och barnbarn till Basti Rasmussen) och i IFK var Fredrik Petersens son Melvin med sina 5 mål en av de mera framträdande. Jag hittade även en Kleman, ett gott namn i Ystad, och bland de mera ”vanliga” namnen fanns förmodligen fler släkt- och familjeanknytningar.
Ystads ständiga leverantör av elitspelare beror givetvis på tradition, brist på konkurrens från andra bollsporter men som en betydelsefull del ligger att klubbarna oftast har välkvalificerade tränare i ungdomsleden.
I helgeni helgen coachades IFK av internationellt meriterande spelaren Fredrik Petersen och YIF av mångårige elittränaren Jan ”Proppen” Karlsson.
Det är ingen tillfällighet att Ystad, när pojkarnas Steg 4 i tre åldra skall spelas har sex lag kvar på pojksidan, YIF fyra och IFK 2.
***
Även i övrigt gick det bra för Skåne.
HK Malmö, Lödde Vikings, OV Helsingborg och IFK Kristianstad vann sina grupper, Lugi avancerade som tvåa efter Lödde och Vinslöv som tvåa efter OV.
Åtta lag av 20 visar på en bra skånsk återväxt.
***
14-årsflickorna hade också sitt Steg 3 i helgen. Nu återstår 40 lag. I denna åldersgrupp är handbollen generös. Lagen skall få många, utvecklande matcher mot jämbördigt motstånd. I kommande steg blir gallringen dock stor, 40 skall bli 8.
Genom spel i en A-grupp tog sig två Lugilag, Ystads IF, IFK Malmö, Åhus, HK Kristianstad, Ankaret och Lödde vidare.
I en B-grupp, i ett uppsamlingsheat om ni vill, vann OV och Staffanstorp och därför finns tio Skånelag bland de 40 i nästa omgångs A-grupper.
Från EM till USM kan steget tyckas långt.
Men i handboll finns det alltid en gemensam nämnare: Ystad.
Denna fantastiska handbollsstad. Det kan inte finnas någon stad i hela världen av Ystads storlek som fostrat så många världsspelare. I själva stan bor cirka 20 000 innevånare, i hela kommunen 32 000.
I årets EM-silverlag fanns förvisso endast en ”äkta” Ystadpåg med, Jim Gottfridsson. Eslövsgrabben Lukas Sandell har också ett förflutet i Ystads IF, men fick stå i skuggan av världsstjärnan Kim Andersson, innan Lukas via Norge, Danmark och nu Tyskland fått ett internationellt genombrott.
Konkurrens inspirerar. I stan finns YIF och IFK och över tid har många av de blivande landslagsspelarna tillbringat säsonger i båda klubbarna.
***
IFK Ystads ungdomsavdelning har haft några tunga år, men är på gång igen. Klubbens 18-åringar skall kommande helg spela i Steg 3 i USM (liksom YIF:s) och i den senaste helgen kvalificerade sig 16-årspojkarna till Steg 4.
Men det verkliga beviset på handbollens status och styrka i stan är att Ystads IF hade två lag med på detta steg och att båda vann sin grupp klart.
20 lag återstår, tre av dem kommer från Ystad. Imponerande!
I Helsingborg har OV fått lokal konkurrens av IK Sund, som nu vann sin grupp. OV avancerade som två efter att ha förlorat med 21—19 mot IFK Kristianstad. Det lär väl knappast ha hänt tidigare att Helsingborg haft två lag i samma ålder kvar så långt in i turneringen.
Ett sjunde Skånelag i steg 4 blev ett överlägset Lugi.
***
Den oerhört duktiga ungdomsklubben Lödde Vikings, som de senaste säsongerna haft enorma framgångar i USM, hade alla marginaler mot sig, när man blev trea i sin pool. Lödde vann med sju bollar mot ettan Sävehof, förlorade med en mot tvåan Skånela och spelade 27—27 mot fyran Önnered.
Onekligen lite bittert.
***
I basketen USM avgjordes också Steg 3 i 15- och 16-årsklasserna.
Av klubbarna från Skåne lyckades Malbas bäst. Deras båda lag i U 16 var överlägsna och är nu klara för Steg 4, där åtta lag, skall bli fyra inför finalerna i Uppsala i maj, samtidigt som handbollen har sitt slutspel i en annan hall i samma stad.
I Steg 4 i U 16 pojkar finns en Trelleborg, klar gruppetta.
Lobas pojkar 15 är också kvalificerade till nästa omgång.
Hur överlever en sport med så många tveksamma domslut?
Jag tänker naturligtvis på handboll.
Sådana tankar har jag haft många gånger och framfört dem i denna anspråkslösa blogg. Samma funderingar har faktiskt framskymtat några gånger de senaste veckorna under det pågående EM-slutspelet. Och hur många gånger har tv—kommentatorer och experter, med ett betydligt mer handbollsvant öga än mitt, använt just ordet tveksam vid de otaliga avblåsningar som förekommer i match.
I går nåddes förstås kulmen i mötet mellan Sverige och Frankrike med tre tveksamma/felaktiga domslut inom 15 sekunder. Alla mot svenskarna. Det är osannolikt. Detta i en värld, där man skärpt reglerna den sista halvminuten och tillåter videogranskning för alla oklara situationer.
Efter vad jag förstått av kommentarerna efter den avslagna svenska protesten är det domarna som själva skall avgöra när de behöver videohjälp. Ja, du …
Det finns ju matchdelegater, som gärna hoppar in och vill synas. Kan inte dessa kostymklädd herrar (det finns även några damer i kjol) få ett ord med i laget?
Tre avgörande domslut på 15 sekunder visar förstås även på den extremt hårda arbetsbelastningen på de två domarna. Det finns matcher, då de tar över 100 beslut. Dags för fler domare?
***
Sen är det förstås inte vältajmat av mig – och andra – att fundera över handbollens överlevnad med tanke på publiksuccén i Tyskland och det stora tv-intresset här hemma.
För dramatik bjuder verkligen handboll på.
***
Och mitt ilskna fredagsbeslut: Nu skiter jag i resten, har jag skippat.
Så i morgon sätter jag mig i tv-fåtöljen och hejar fram en svenskt brons. Och sent ett franskt guld. För det var den chansen Sverige var förtjänat att ta.
Så återstår fyra lag i handbollens EM.
Tre av de främsta favoriterna, Danmark, Frankrike, Sverige, kanske just i den ordningen, och så hemmanationen Tyskland.
Det sista intrycket brukar vara det bestående. Och det var ju inte speciellt imponerande för de tre förstnämnda. Speciellt inte för Sverige, vars insats mot Norge var direkt pinsam. Nu betydde förstås resultatet inte något, det är en förklaring. Gång efter gång poängterar vi viljans betydelse i handboll. Är den inte på topp blir det inte bra. Men Norgeinsatsen var under skamgränsen.
Men sådana här genomklappningar är vanliga i den här sporten, till och med i de stora mästerskapsfinalerna. För att ta de senaste. 2013 vann Spanien VM-finalen över Danmark med 35—19, året efter var våra danska vänner ute i samma orkan i EM-finalen mot Frankrike, 32—41.
Förvisso ingen tröst, men så ser det stundtals ut i handbollsvärlden även när stornationerna möts.
Exemplen kan mångfaldigas.
Därför ser jag med optimism fram mot fredagsmötet mot Frankrike. Visst fransoserna har imponerat med sin spets och bredd, styrka och snabbhet. Men i den sista segermatchen mot Ungern, 35—32, såg man lagets svaghet. Man vilade sin förstemålvakt Samir Bellahcene och de alternerade ersättarna övertygade inte alls. Bellahcene har stundtals varit riktigt bra i EM, men som det sagts i förhandsdiskussionerna: Målvaktsposten är Frankrikes svaga punkt.
Låt vara stark, men ändå.
Med andra ord det gäller att vinna målvaktsmatchen. Och trots alla Tobias Thulins belackare tycker jag vi har ett bra målvaktspar. Med en utvilad Andreas Palicka som klar etta.
***
Så jag ser fram emot en EM-final på söndag mot Danmark. Med svensk revansch från huvudrundan. Inte förlorar Sverige två matcher på raken mot danskarna.
Debaclet mot Norge ändrar inte mitt utgångstips.