manssonsport

Brottningen har tappat greppet

Av Magnus Månsson - 2017-09-25 18:27

Såg någonstans att endast åtta klubbar anmält sig till årets Skåneserier i brottning.

Det har gått snabbt neråt. För åtta, nio år sedan deltog ett tjugotal, de fyra senaste kring tolv.

Det hjälper inte att påminna om att det på 1940- och 1950-talet fanns över 50 föreningar med i det skånska seriesystemet. Skåne var det stora distriktet. Det syns i listorna över OS-, VM- och EM-mästare. För att inte tala om dominansen vid SM. Det är få år som Skåne inte blivit bästa distrikt. Det är därför oroande för svensk brottnings framtid att Skåne fortfarande är det breddmässigt ledande distriktet.

Under mina år som tonåring på 1950-talet i Skurup var brottning och bordtennis de enda vinteridrotter man som man som ung kunde utöva. Och då pratar vi i brottning om ”pågar” från 15, 16 år. Knattebrottning förekom inte. Inte heller någon verksamhet för kvinnor. Den första SM-tävlingen för damer arrangerades 1995.

Före 1960-talet var brottningen tillsammans med bordtennisen, som båda kan nöja sig med mindre lokaler, de stora vinteridrotterna i landsorten. Under 1960-talet började alltfler kommuner bygga idrottshallar. Skolan ställde krav.  Fler idrotter kunde bedriva verksamhet inomhus. Konkurrensen stegrades. Nya idrotter kom till Sverige, inte minst de vi kallar asiatiska kampsporter, som vänder sig till den kategori ungdomar som gillar kampmomenten man mot man. De nya idrotterna har etablerat sig även i de mindre kommunerna runt om i Skåne.

Jag minns med nostalgisk glädje klubbmatcherna i ett fullsatt Folkets park mellan Skurups SK och grannklubbarna inom tre, fyra mil först och främst Skivarpsklubben Pantern, men även lag från Marsvinsholm, Ystad, Sjöbo, Dalby, Staffanstorp, Klågerup, Svedala, Hököpinge/Vellinge, Skegrie och Trelleborg. Ibland fick SSK även besök av någon av de mindre Malmöklubbarna, och de var många. Enighet och Sparta, storklubbarna, var för starka. Sparta fyndade förstås många gånger i Skurup, främst svenske mästaren Lennart Persson men även andra av hyfsad svensk elitklass.

Numera bedrivs herrseniorbrottning på dessa orter i större skala bara i Trelleborg (Starke), Malmö och Sjöbo/Marsvinsholm, som har ett gemensamt serielag, Marsvinsholm/Pan.

För att säkra en viss numerär – för bidrag – har brottningen precis som många andra idrotter sökt sig ner i åldrarna och inbjuder till träning och tävling ända ner i 6-årsåldern.

Resultatet är det samma som i andra idrotter. Det är ett fåtal som fortsätter upp i senioråren.

I och med tillkomsten av tjej- och dambrottare plus en på vissa orter livlig knatteverksamhet har brottningen ett hyggligt antal aktiviteter.

Bristen på seniorbrottare gör dock att det i framtiden kommer att bli svårare att rekrytera ledare och tränare med den viktiga erfarenheten av egen karriär.

Det är en fara.

***

De åtta klubbar som 2017/2018 deltager med serielag är Marsvinsholm/Pan, Bergania (Helsingborg), Sparta, Björnekulla (Åstorp), Starke, Ballingslöv, Ore (Vinslöv) och Hästveda.

 
 
Jakob Svärd

Jakob Svärd

17 februari 2018 04:13

Tjena! Intressant artikel, vi är en nystartad brottningsklubb i Vellinge. Vi har som vision att värna om brottningen i stort, lika mycket som den egna föreningen. Vi arbetar värderingsdrivet och lägger ner massor med tid på att marknadsföra en förnyad brottning, byggd som en individualistiskt lagsport. Tror att brottningen är i ett stort generationsskifte. Det kommer att krävas arbete men vi har gett oss tusan på att klara det. Få andra klubbar med oss på resan. Brottningsvärlden har tyvärr bestått av profiler som snarare skaffat sig ovänner än vänner. Dags för förändring. :) Hoppas vi hörs någon dag.

MVH

Jakob Svärd, jakob@vellingebk.se

http://www.vellingebk.se

Magnus Månsson

20 februari 2018 17:38

Lycka till.
På en tuff väg. Som du skriver: Vi måste få andra med på resan.
Men var finns de? De senaste årens regress har inneburit att ledare med erfarenhet blivit allt färre. Barnen måste få kunniga tränare när vuxit upp i ungdoms- och juniorklasserna. För i slutändan vill vi väl alla ha en stor växande seniorbrottning.
Brottningen har samma utveckling som så många andra idrotter, bred barnverksamhet, minimal seniorverksamhet.
Hut många tävlingar har en junior/senior i Skåne i en klubb som inte har serielag -- och de är inte många? Hur inspirerande är för någon med tävlingsambitioner.
Brottningen måste tänka om.
Hoppas ni i Vellinge BK kan hjälpa till.
Lycka till!
MM

Från

Blogg / Hemsida

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Ovido - Quiz & Flashcards