Internationella mästerskap för damer i handboll är idrottsliga höjdpunkter.

Jag har skrivit det förr. Det finns anledning att upprepa det.

Inte minst efter gårdagens frosseri med matcher från 18 till 22.30

Inledde med EM-matchen mellan Nederländerna och Kroatien, 34—23. Trots att matchen inte betydde något var det fart och fläkt över det hela. Kroatiskorna bjöd upp mot ett väldigt bra ”Holland”.

Såg inte matchen fullt ut, toppmötet i Handbollsligan mellan Lugi och Ystads IF lockade. Toppmöte skrev jag. Men, men, men. Det YIF presterade i inledningen var så långt från topphandboll man kan komma. Tempofattigt, håglöst, stereotypt …

Hönan eller ägget? Var det Lugi som obarmhärtigt avslöjade YIF:s brister. Eller är Lugi verkligen så bra att man kan vinna med 32—21.

Jag har inget svar.

Det var inte svårt att efter första kvarten slå över till IFK Ystad—HK Malmö, 23—22. Där var det spänningen in på slutet som räddade tillställningen, men en sann handbollsvän kan inte vara nöjd med vad hen fick se: Tempofattigt och så grötigt det blir när ingen sätter fart på bollen.

Men så kom då avslutningen som räddade kvällen, EM-mötet mellan Rumänien och Norge 31—23. Där var det full fart i kontringarna, högt bolltempo med hårda passningar över zonerna, läckra målgivande kombinationer och kantavslut som visade på teknik och bollkänsla.

Rumänskorna utklassade ett, trots allt, bra Norge.

Detta var handbollspropaganda.

Jag är fullt införstådd med att ett damlandslag blivit utklassat av ett herrelitlag.

Men som underhållning blev herrarna i går utklassade av damerna.