manssonsport

Vem orkar vända skånska friidrottsskutan?

Av Magnus Månsson - 2023-03-09 16:40

”Man skall inte slå på en liggande”

”Den man älskar agar man.”

Två i sanning märkliga uttryck, som kom i tankarna när jag granskade de skånska insatserna vid SM i friidrott för 15- och 16-åringar. Tidigare har jag noterat de – faktiskt – genanta totalinsatserna för SM för seniorer och de för 22-, 19- och 17-åringar.

Varför skall jag skriva negativt om något jag älskar och som varit en stor de av mitt liv i över 70 år? De tidigare SM-skriverierna har kommenterats muntligt och skriftligt. De som har hört av sig har varit lika bekymrade som jag. Och om än inte riktiga lika gamla som jag, så näst intill. Det är den äldre generationen som oroar sig.

En vän i ovanstående kategori hörde av sig och hade uppmärksammat att i det senaste SM-et, det för 15- och 16-åringarna, var den skånska insatsen både numerärt och resultatmässigt sämre än de övriga. Vi talar om ett distrikt med 1,3 miljoner innevånare, särklassigt näst störst i landet.

Att det av 120 medaljer som det tävlades om, bara nio hamnade i Skåneklubbar kan man i och för sig acceptera. Om deltagarantalet i övrigt varit stort. Men nio klubbat hade endast 39 aktiva på plats och dessa gjorde totalt 57 starter. De totala officielle siffrorna var 473 aktiva med 943 starter.

I åtta av 40 grenar fanns ingen skånsk representant

Jag tycker det är siffror som talar för sig själv.

***

Och är en fara inför framtiden. Friidrottsanläggningar, inne som ute, är dyra. Vilka kommuner är villiga att lägga ner miljoner på anläggningar som inte utnyttjas till fullo?

Det som gör mig konfunderad är att jag ideligen vid mina oregelbundna kontakter med olika klubbar informeras om överbefolkade friidrottsskolor med köer på ett antal år. Men man lyckas inte få dem att tävla ens upp i mellantonåren.

***

Det behövs krafttag av många för att vända trenden. Med några samlande krafter. Över klubbgränserna.

Finns dessa?

Jag är uppriktigt orolig inför skånsk friidrotts framtid.

 

 

 
 
Ingen bild

Göran Mörkeberg

11 mars 2023 10:20

Göran Mörkeberg
Delar din oro fullt ut. Tyvärr gäller den nog hela landet. Det finns flera problem som du ofta belyst i dina inlägg.
Men personligen tror jag att det är bristen på ledare och tränare (kunniga sådana) och nyrekrytering av dessa.
Jag var väldigt aktiv inom skånsk friidrott på 70-talet och en bit in på 80 talet. Gjorde sedan ett kort inhopp i början av 2000-talet som styrelseledamot i IK Finish. Nu har jag åter engagerat mig som längdtränare i MAI.
När jag efter 20 års uppehåll kom tillbaka på 2000-talet slogs jag av att väldigt många tränare och ledare var de samma som var i gång på -70 talet. Väldigt få unga tränare såg jag på de skånska arenorna. Nyrekryteringen hade varit dålig under dessa 20 år. Är inte säker på hur det är idag men troligen inte bättre.
På 70 talet var de flesta tränare i 20 års åldern eller äldre. Det var många som utan ersättning lade ner 20–30 timmar i veckan på att träna ungdomar i klubbarna runt om i Skåne.
Idag tycks det som att många föreningar har en ganska stor friidrottsskole verksamhet där ledarna i huvudsak är föreningens (tonåriga) aktiva eller föräldrar.
Men när alla de barn som är med i denna verksamhet kommer upp i tonåren så finns inte dessa (eldsjälar) som är på varje träningspass, skriver träningsprogram, fungerar som extra förälder, åker med på tävlingar och läger. För pengarna att ersätta dem finns bara i ett fåtal föreningar. (Det finns ju ett begränsat antal "tokar" som jobbar ideelt idag)
Det finns mycket som kan sägas om detta men jag slutar här för det har redan blivit för långt

Magnus Månsson

11 mars 2023 10:27

Göran.
Jag har precis samma erfarenhet och har under åren skrivit ner dessa tankar åtskilliga gånger.
Problemen finns även i andra delar av landet men är större i Skåne. Vi tappar procentuellt både numerärt och kvalitetsmässigt gentemot våra konkurrenter.
Ha det bra/MM

Från

Blogg / Hemsida

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Ovido - Quiz & Flashcards