Sydsvenskan hade i dag tre artiklar om den ekonomiskt krisande ishockeyklubben IK Pantern.
Den intressantaste var den om att BK Flagg, den anrika fotbollsklubben på Kirseberg, bildat en ishockeysektion för att försöka rädda Panterns ungdomsavdelning.
Skribent var Niklas Wihlborg, som ofta hittar lokala vinklar. Som i alla fall lockar mig, som är trött på den elitfixering på ett fåtal idrotter som präglar sportredaktionen och dess profilerade journalister.
Nåväl, all kredit till Flagg som verkligen värnar om ungdomarna i stadsdelen. Pantern hör också hemma på Kirseberg. Jag är förstås också medveten om att ishockeyn med sina få föreningar har ett större rekryteringsområde än en lokal fotbollsklubb.
Men nytänkandet, viljan att tänka på, ungdomarna, att rädda en betydelsefull verksamhet som riskerar att försvinna, uppskattar jag verkligen.
Jag hoppas också att man inom Flagg tagit till sig den diskussion och forskning om vikten av allsidig ungdomsträning för att dels bibehålla ungdomarna längre inom idrotten och dels få bättre utbildade aktiva juniorer och seniorer.
En sommaridrott och en vinter ger tillfällen till att inom en och samma förening pröva både fotboll och hockey och se till att träningstiderna inte kolliderar. Här har BK Flagg/IK Pantern ett perfekt tillfälle att bli innovatör för ett tänkande som journalisten Patrik Brenning framför sin utmärkta debattbok Så vinner vi igen.
***
Man blir dock lite betänksam när Malmös fritidsdirektör Johan Hermansson i ämnet säger: Det är en strikt regelverksfråga. De direktiv och regler som är uppsatta följer vi.
Jag tror inte för ett ögonblick att det finns någon paragraf i regelverket som behandlar frågan om hur man gör när en befintlig förening bildar en ny sektion för att rädda en stor och viktig ungdomsverksamhet.
Om nu Flagg och Pantern kommet överens är det bara för Malmö stad och ishockeyförbunden att ge klartecken. Och ge hjälp.
Ungdomarna är viktigare än eventuella paragraferna!
***
Några rader om något annat, om Nikola Roganovics, Sveriges kanske mest lovande handbollsspelares, övergång till HK Malmö.
Klockan 20 i går publicerade Sydsvenskan – Niklas Wihlborg igen – nyheten på Sydssenskan.se.
Men inget i pappers- eller e-tidning.
Platsbrist eller ej. Jag vet inte. Nyhetsvärderingen förstår jag inte.
Men gudbevars, Malmö FF skall ju ha sina två artiklar.
Jag har ändrat mig.
Fann efter en vecka att det med min skrivklåda var omöjligt att bara publicera en blogg i veckan. Det finns ju så mycket att ventilera att ett tisdagsinlägg skulle bli alldeles för långt och inaktuellt.
Därför återgår jag till att blogga, när det finns lust och ämnen att fundera över och förhoppningsvis också visa på skeenden som helt kommer bort i en pressad tidningsvärld.
Som nu Malbas strålande jubileumsår.
***
Lagen inför Final 4, USM i basketboll, är klara.
Nio klasser i åldrarna 15, 16, 17, 19 och 21. En missräkning är förstås att i damernas 21-årsklass endast elva lag var anmälda. Det blev inget SM.
I ungdomsbasket är Stockholmsdominansen enorm. 18 klubbar har finallag, elva kommer från Storstockholm. Av de 36 lagen är 23 från den regionen.
Främste utmanare är Malbas med fyra lag. Det är bara Fryshuset som har fler, fem. Tre finallag har Alvik, Duvbo och Blackeberg.
Malbas fina återväxt understryks av att P 21- och F 17- lagen båda var bland de åtta främsta och var nära att tillsammans mer F 19, F 17, P 17 och P 15 göra resan till finalerna i Uppsala. Att ha sex ungdomslag bland de åtta främsta i Sverige är respekt.
Eos, Lund har också visat bra bredd, förvisso inget finallag men fyra lag i Topp 8.
Lommaklubben Lobas hade ett lag bland de åtta främsta.
***
På söndag (klockan 16) kan Malbas damer via seger mot Brahe bli seriesegrare i damernas näst högsta serie.
Lite tidigare (klockan 13) kan herrlaget i samma hall (Heleneholm) säkra sin fjärdeplats vid vinst mot Djurgården och därmed få en hygglig lottning i Superettans slutspel.
***
Malbas fyller 50 år 2025, en välmående 50-åriing.
Visst har det kliat i pekfingrarna den här veckan. Det har ju hänt mycket att fundera över. Och skriva om.
Men har man sagt att jag skall bloggskriva endast en gång per vecka så får man stå för det. I gengäld har jag publicerat ett inlägg om Bokskogen/Torup med en hel del friidrottshistorik på Idrottsmuseets Vänners hemsida, imv.nu, Texter idrottshistoria. Sidan rekommenderas. Inte enbart för mina texter. Det finns mycket intressant att ta del av
HANDBOLL
Det var väl få eller ingen som ens hade annat att ett av lagen OV Helsingborg eller HK Malmö skulle nå semifinalplats i handbollens SM-slutspel.
Två av säsongens tre största positiva överraskningar. Den tredje är HF Karlskrona. Men förstås även Hallby kan räknas in i denna kategori.
Kvartetten skall förstås vara nöjd med säsongen, även om det just nu svider för HK Malmö.
Det som uppenbarade sig i kvartsfinalspelet var förstås det som gjorde att HK allmänt tippades som ett bottenlag, det vill säga bristen på bredd. Kristian Zetterlund i målet har haft ett alldeles strålande försvar till hjälp. Detta har lagt grunden till tredjeplatsen i Ligan – ta denna som facit för säsongen 2024/2025 – tillsammans med Truls Gröttas eminenta spel i stort i varje match. Norrmannen är, i min bok, för sitt lag seriens absolut viktigaste spelare. Omgivningen är bra och i många fall lovande men sett över en hel säsong, inklusive fyra kvartsfinaler, räckte inte kvaliteten.
Alex Montebovi är i kontringsfasen skicklig och sällsynt sevärd, linjespelaren Hugo Stuivers håller högsta svensk klass både framåt ock bakåt. Tim Hilding (strålande nu senast), Arvid Johansson och Alfred Olsson har haft många ljusa stunder men inte den stabilitet som gjort att skicklige tränaren Björn Sätherström kunnat vila Truls Grötta. Malte Månssons tid kommer, när han lärt sig spela försvar i seniorsammanhang.
Så har vi då publikfavoriten Hampus Nygren, försvarsjätten. Han är ovärderlig för HK. Många rankar honom som Ligans bäste försvarare. Jag håller inte med. Det är för lite finess i hans defensiva arbete. Hans försvarsarbete slutar nästan alltid med ett frikast till motståndarna. Jämför med Philip Stenmalm i Ystads IF, nominerad till främste förvarare de två senaste säsongerna. Hans brytningar renderar ofta i egna mål eller assists i kontringarna.
Här är min amatöranalys av HK Malmös utmärkta – det understryker jag – säsong. Har faktiskt sett de allra flesta matcherna.
Ser fram mot kommande spelår. Sportchefen har mycket att stå i för att nye tränaren Zoran Roganovic får ett material som kan göra en liknande säsong som den här. Grötta och Zetterlund blir svåra att ersätta.
***
OV har jag inte sett så ofta. Efter 23—36 i oktober mot just HK Malmö såg man inte detta komma.
I det fyra mötena i nu i kvartsfinalerna är det lätt att analysera. OV:s bredd var överlägsen HK:s, inte minst på målvaktssidan. När Michael Andersson efter sina strålande inledningar mattades kom rutinerade Espen Christensen in och var i samma klass.
OV kunde i långa perioder – av olika anledningar – undvara sin storskytt Marcus Norrbrink utan att spelet rasade samman. HK var ”tvunget” att spela nästan non-stop med Truls Grötta.
Jag har tidigare några gånger gett OV en eloge för att man gett tränaren Toni Johansson nytt förtroende trots två degraderingar. Känns skönt i en idrottsvärld där tränarna får sparken för att styrelse och sportchef misslyckats med att skapa en konkurrensduglig trupp.
***
H 43 Lunds återkomst till eliten, till Allsvenskan, gläder många i Handbollssverige. Jag har en känsla av att klubben är populär i stora delar av landet. Kanske inte i delar av Lund, men ändå.
Avancemanget lär väl innebära att H 43 lättare kan behålla sina talanger och kanske till och med få tillbaka några av de många H 43-fostrade spelare som varit på högre nivåer än där H 43 harvat efter konkursen 2014.
***
Allsvenskan 2025/2026 blir en serie med sällsynt meriterade föreningar. De tre som tog steget upp, Redbergslid, Kroppskultur och H 43 tillhör historiskt de stora i Sverige.
De tre högst placerade klubbarna i maratontabellen för högsta ligan finns nämligen i serien:
Ettan Redbergslid (82 säsonger), tvåan Drott (50) och trean Lugi (57). Om Guif missar kvalet mot Varberg (2—1 i matcher till Eskilstunalaget inför dagens möte i Varberg) kommer även maratonfyran Guif (61 säsonger att hamna i Allsvenskan.
I övrigt 11) H 43 (34), 18) IFK Ystad (17), 24) Kroppskultur, (27) Aranäs (10), 31) IFK Tumba (12), 61) Varberg ? (2) och 66) Skånela (2).
Handbollsallsvenskan 2025/26 rymmer mycket historik.
BASKET
I USM-basketen är man i åtta av nio klasser framme i Final 4.
Malbas har fyra lag finalklara, F 19, F 15, P 17 och P 15. I veckan spelar herrarnas 21-lag kvartsfinal mot Nässjö med möjlighet att få ett femte finallag. Enligt expertisen en svår uppgift för Malbas
Men fyra lag i final är förstås ett bra facit och ett bevis för en gedigen verksamhet. Inga andra Skånelag har kvalificerat sig till finalrundan.
Trots allt finns det en viss besvikelse i Malbasleden då F 17-laget missade i sista steget. Laget med fem landslagsaktuella spelare (en dock skadad) vann endast en match.
Det här är mitt blogginlägg 1809.
Det första skrev jag den 15 september 2012. Den lästes av fem personer.
Antalet besökare har ökat, kulmen nåddes i maj 2022, då antalet klick var 8 124. I den allt hårdare konkurrensen har det blivit färre och ligger nu kring 3 500 per månad. Nedgången är oväsentlig, även om det självfallet är trevligare att ha höga siffror. Glädjen att skriva och framföra mina funderingar är drivkraften. Att antalet läsare minskat är absolut inte orsaken till att jag, efter lång betänketid, beslutat att bara publicera min blogg en gång per vecka.
Jag har valt tisdagen. En gammal kollega har ”ockuperat” måndagen.
Det tar oftast lång tid att skriva en blogg, speciellt de som handlar om tendenser inom ungdomsidrotten, något som ligger mig varmt om hjärtat efter mer än 70 års verksamhet i olika funktioner som lärare, ledare och tränare. En genomarbetad artikel kräver mycket research. Denna del av min blogg vill jag fortsätta med.
Men jag ha i mina gömmor underlag till artiklar om framför allt friidrottshistoria, från Skurup, Sydvästra Skånes idrottskrets, Heleneholms IF, IK Finish och allmänt om utvecklingen i Skåne. Detta påbörjade arbete vill jag försöka fullfölja med förhoppningen att artiklarna är så pass intressanta att de platsar under rubriken Idrottshistoria på Idrottsmuseets Vänners hemsida.
Väl medveten om att tiden rinner iväg, har jag insett att jag inte hinner med allt jag vill. Något måste prioriteras bort. Det blev delar av mitt bloggskrivande.
***
Men på tisdag återkommer jag. Det blir även i framtiden en blandad kompott. Inte bara ungdomsidrott.
Ju fler orter som har livaktiga föreningar desto bättre för svensk idrott.
Det gäller alla idrotter. Talangerna finns överallt. De är inte koncentrerade till de större samhällena. I dessa är det nödvändigt med en lokal konkurrens.
Därför gladde det mitt idrottshjärta när i helgen 32 14-årspojklag i handboll blev åtta inför USM-finalerna i maj.
Hälften av de åtta var skånska. Tre av lagen kom från klubbar vi kanske lite vanvördig kallar småklubbar, Eslövs HF, IK Sund (Helsingborg) och Ankaret från Bjärred. Den fjärde klubben var Ystads IF. Alla dessa vann sin grupp obesegrade. Det var tuffa kvalregler, endast ettan fick en finalbiljett.
Lödde Viklngs och Ljunghusen, två andra duktiga ungdomsföreningar, skötte sig alldeles utmärkt i detta Steg 4 utan att dock vara riktigt nära ett avancemang.
***
Lödde, en fantastisk klubb som fortsätter att skola blivande svenska elitspelare, kunde i gengäld glädja sig åt att deras damjuniorlag vann sina fyra matcher och är finalklart liksom Ystads IF.
HK Malmö, OV Helsingborg och Lugi var aldrig riktigt fortsatt spel i denna åldersgrupp.
***
Därmed är alla 48 finallag klara från 25 klubbar, varav tio skånska.
Skåne har 19 lag, Göteborg (inklusive Alingsås och Kungsbacka) 17, Storstockholm 9. Det innebär att Övriga Sverige endast har tre finallag, ett vardera från Skövdes två föreningar, IFK och HF, samt ett från Jönköpings Hallby.
Ungdomshandboll på en högre nationell nivå är koncentrerad till tre regioner och det är naturligtvis inte optimalt.
Sin fina klubbredd till trots, 22 föreningar hade lag från start i USM, finns det luckor även i Skånes ungdomsrekrytering.
***
Här är de skånska klubbarna och lagen som är med i slutspelt den 2—4 maj i Uppsala:
5 lag: Ystads IF (F 18, F 16, P 18, P 16, P 14)
3 lag; Lugi (F 14, P 18, P 16)
2 lag: IK Sund (F 14, P 14), Lödde (F 16, F 18), OV (F 16, P 18)
1 lag: H 43 Lund (F 14), HK Malmö (F 16), Eslövs IK (F 16), Eslövs HF (P 14), Ankaret (P 14)
Noterbart är att Kristianstadsregionen inte har ett enda slutspelslag.
***
Ystads IF är tveklöst säsongens förening i Skåne, serieseger och cupvinst för herrarna och redan klar semifinalplats i slutspelet är meriter som talar för sig själv. Lägg till en klart godkänd insats i Europacupen.
Damlagets degradering från Ligan är förstås ett minus.
Till dessa framgångar skall alltså adderas ungdomslagens hittills lyckade spel i USM.
Med sina fem slutspelslag har YIF tillsammans med IFK Tumba (vem hade koll på att den klubben var så stor och duktig?) näst flest lag med i slutspelet.
Sävehof har lag i alla sex grupperna.
Önnered och Kungsbackas Aranäs med sin farmarklubb Fjärås har fyra finallag vardera.
På sjätte plats kommer Lugi med tre finallag.