Nationalekonomi och företagsekonomi begriper jag mig inte på.

Det räcker att ha hygglig koll på familjeekonomin.

Förra söndagen berättade Sydsvenskans chefredaktör Jonas Kanje i sin krönika om att tidningen 2024 gick med 35 miljoner i vinst och man dessutom erhöll 27 miljoner i statligt stöd. 62 miljoner är ingen liten summa på pluskontot.

Jonas Kanje tackar oss prenumeranter för stödet. Och han är lite högtravande också. Vi stöder inte bara SDS utan även demokratin. Må så vara. Jag känner mig stolt.

Men varför belönar SDS oss med en sämre produkt än tidigare? Märk, jag skriver inte dålig. Det finns många alldeles ypperliga skribenter och intressanta artiklar på de olika avdelningarna.

Men färre antal sidor och den tidigarelagda pressläggningen har självfallet gjort tidningen mindre läsvärd.

Och det är här min okunnighet om företagsekonomi kommer in. 62 miljoner borde i min (okunniga) värld ge utrymme till investeringar i papper och personal. Vart tar vinsten vägen?  

Det framskymtar ofta att missarna i bevakningen beror på personalbrist. För 62 miljoner lär man kunna anställa några nya medarbetare.

Kunniga sådanaDet två sista orden la jag till nu på förmiddagen. För den som är ansvarig för dagens resultatbörs på Sporten kan definitivt inte ha mycket kunskap om vad en normalt idrottsintresserad SDS-läsare vill ta del av.. Stora sjok om JVM i alpint och skidskytte, om världscupen i freestyle och snowboard och golftävlingar med svenska placeringar långt över 100.

Lite kunniga strykningar och det hade kanske till och med blivit plats för både att facit och lite text från när säsongens största överraskning i Handbollsligan HK Malmö i Baltiskan vinner med 31—26 över regerande mästarna Sävehof.

Men okej, Malmö FF skall ha sina tre sidor och Redhawks drygt en.

Då blir det inte så mycket plats över.

***

Jonas Kanje borde se till att de resurser som finns investeras så man får behålla sina trogna läsare.

Ett kröniketack är inte nog.